|
|
|
|
Sensommardagar.
Så här i början av Augusti när sommaren nått sin mognad, brukar vi smita iväg några dagar hit upp till vårt gamla fäbodställe. Där finns bara vatten i källan, ingen elektricitet och mobiltelefonen funkar bara sådär halvhjärtat. Där vaknar man av att granarna susar runt stugknuten och att man är utsövd.
På utedasset kan man sitta och filosofera och läsa gamla Kalle Anka som man glömt för länge sedan. Det är en annan värld, det är här vi laddar batterierna inför höstens drabbningar. Det är här i fotogenlampans sken som man finner ro och inspiritation. Man finner distans till vardagen och man påminns att uppskatta annars självklara saker. Såsom elektriskt ljus, vatten i kranen, avlopp för disken, kylskåp, tvättställ med varmvatten sådana där saker som hemma verkar hur självklart som hellst.
Respekten för tidigare generationers kunskaper ökar varenda gång vi är här. Bara det där att hålla maten kall och inte förstöras här uppe, det är en hel vetenskap.
Nej, nu börjar jag bli hungrig. Det växte några gula kantareller runt knuten, som ska bli smörstekta till lunch.
|
| |